Äntligen Hemma

Har äntligen kommit tillbaks till civilisationen. Jag kan inte påstå att jag har haft en bra eller avkopplande tid i dom djupa Dalaskogarna och min stressnivå har varit HÖG!!  Jag verkligen känner att jag inte har bråttom att åka tillbaks.

Det hela började med en väldigt tidig resmorgon den 27 December och när vi kom fram till den första destinationen så hade vi en ljuvlig lunch med min bästa syster. jag säjer bara TACK TACK TACK. Sedan slängde vi oss in i Kerstin och brummade iväg till Dalarna. Första biten var hal och slirig men det var ju bara att ta det lugnt. Vid Hallstahammarskogen bröt eländet ut med snöyra och kraftiga snöbyar, och sikten var lika med noll. Efter ett tag ledsnande jag ordentligt och tänkte slänga eländet till bil i närmaste i dike och gå!!!!

Och därefter gick ALLT åt skogen. Bara för att nämna några besvärliga situationer. Bildörrarna frös, det var för kallt för att vara ute och åka skidor till mina barns stora besvikelse. 
Det värsta var nog att vattnet till halva huset frös, och jag hade inte en aning om hur man gör för att rädda vattenledningarna. Jag fick rådet att köpa en varmluftfläkt och värma väggen där man tror att det har frysigt men hur vet man vart det har frysigt?? Iallafall denna morgon när vattnet frös var den -30 grader och jag hörde från en annan källa att det var -32 under natten.
Iklädd med stora McKinley kängor, termobyxor och lager på lager med tröjor skulle jag ta mig in till stan men alla dörrar förutom på passagerarsidan hade frysigt ihop och vet ni hur svårt och besvärligt det är att hala sig in i bilen från passagerarsidan till förarsidan på ett vördigt sätt??? Det var inte ens lite kul!! Och som på grädden på moset så var fläktarna slutsåld på dom flesta ställen så det blev många ur- och i klivningar ..... 

Ok, det var det, nu fattas bara Kerstins heta temperament. Visst frös dörrarna men hon har startat varje gång fast det har varit -30, inte illa va?. Förutom en morgon då det var kritiskt att jag bara måste ha en bil som fungerade denna dag. Jag startade Kerstin och gick ut för att skrapa rutorna då ett plötsligt skrammel i motorn hördes och en massa rök kom från denna motor. JÖSSES!!! Nu exploderar bilfan, tänkte jag. Stängde av den och väntade några minuter och provade igen, med resultatet av ännu mera rök. Arggghhh!!! 
Fick tag på en hyrbil så jag kunde hämta NN. Dagen efter fick Kerstin tid på bilkliniken och ärligt talat så tror jag att Kerstin fick tränga sig före i kön. Tack snälla bilkliniken. Och vet ni var det var? Det var bara fläktremmen eller nåt sån som hade gått och så mycket rök för så liten sak....

Betygsättning av denna semetser: MINUS 5000000000. Som jag nämnde tidigare så har jag inte bråttomt tillbaks.....


Kommentarer
Postat av: Beyond fabulous!

Men gud vilken resa det blev,,, usch =/ Ni får komma tillbaka när snön och kylan är borta.



Kramar!

2010-01-13 @ 14:32:22
URL: http://annlundquist.blogg.se/
Postat av: Syster

Vilken tur att du kommer tillbaka om exakt nio dagar..........

2010-01-14 @ 12:30:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0