Wimsan's Värld

För ett par år sedan tror jag, min tidsperpektiv är lite luddigt i mellanåt, iallafall köpte jag mig en röd bling bling klocka på Guldfynd för istort sett grattis, det var väl 70% off eller nåt. Den var så fin stor klarröd klocka med några diamanter. Det var klart min favorit klocka, men utav någon anledning la den på ett säker ställe. Och när jag lägger mina saker på säkra ställen så är det oftast den sista gången jag ser denna sak. Jag har vänt upp och ner mitt mitt fina hem här i Dublin, jag har vänt upp och ner i mitt paradis men icke sa nicke hittade jag min dyrgrip. 
Förra veckan när vi var i mitt lilla paradis i dom mörka skogarna i Dalarna så fick Katherine för sig att gå igenom min garderob. Hon blev väldigt fäst vid en vit sticketröja som jag stickade för en si så där 100 årsedan. Då på 80-talet när det var modernt med båthalsar och pingvinärmar och som det ser ut nu så kommer den till användning igen. Och hon gick igenom mina gamla vinterjackor också. Stoppade sina händer i min gamla jacka och drog upp en röd bling bling klocka och frågade "är det här klockan som du har letat efter?" Jodå, där låg den!